Det svajar och har sig

I ena stunden så känns det som att det här går alldeles lysande, och i nästa så undrar jag om jag någonsin ska komma på fötter igen. Jag försöker utmana mig lite varje dag, men jag var nog lite för ivrig med det i helgen för idag har jag i princip varit liggandes utan någon energi alls. Tanken på att prova gå en promenad gjorde att det svajade så ordentligt att jag fick fokusera på att försökte andas ordentligt. Så det har blivit en innedag. Lite gos med LillPrinsen och Skruttan (som varit hemma med ont i halsen och trött i kroppen idag).
 
Jag är medveten om att det måste få ta sin tid. Men jag har inte tid att låta det ta tid... Det gör troligen att det tar ännu längre tid bara för att jag inte låter det ta den tid de behöver. Invecklat och komplicerat... Och svajigt.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

litenskrutt

Handlar om mitt liv som mamma till 4 barn, varav den yngste har Alagilles syndrom, om glädje och sorg och allt annat som ryms i livet.

RSS 2.0