Att balansera på kanten

På det stora hela så mår jag bättre för varje dag, även om det kan gå lite upp och ner. Medicindosen ökades på lite i går och förhoppningsvis är det det som behövs för att jag helt ska hitta tillbaka.
 
Men jag känner hur ostadig jag är när några korta rader med kritik gjorde att jag ramlade ner och hängde och dinglade från kanten. Och det tog en stund att få orossnurret i magen att lägga sig tillräckligt för att kunna snurra till tankarna och inse att det inte var hela världen. Så nu ligger jag uppe på kanten igen. Helt slut. Men jag tog mig upp i allafall.
#1 - - Anonym:

Man är så skör medan man försöker återfå kontrollen. Minsta sak kan få en att förlora balansen. Jag känner igen det där med att hänga och dingla på kanten ovanför avgrunden. Du är inte ensam. Bra att du lyckades kravla dig upp! Visst är det en paradox att när man är som svagast måste man vara som starkast?