I natt var det dags!

Eller nja, nästan dags i allafall. En timme med sammandragningar med 6 minuters mellanrum, blev det här på morgonsidan. Och precis när jag började fundera på om det kanske var på riktigt den här gången, så började de komma glesare för att sen avta. Skit också! Jag hoppas i allafall att de inte bara är jobbiga utan att de faktiskt gör nytta också, så att läkaren på bedömningen imorgon tycker att jag kan få en snabb igångsättningstid. Vi får se.