Att jag aldrig lär mig...

Så sitter jag här kvällen innan en redovisning. Inte är jag färdig inte. Jag gör alltid så här. Jag jobbar på tills jag bara har slutfinishen kvar, och sen tycker jag att det känns så lugnt att jag skjuter på att göra det helt färdigt tills sista minuten. Också tar allt plötsligt längre tid än jag kalkylerat med... Surprise!! Jag glömmer hela tiden bort att jag är tidsoptimist... Så nu sitter jag här och försöker binda ihop min redovisning till i morgon. Med ett glas vin, för att släppa stresskänslan, och lite choklad, för att hålla mig vaken, så ska jag nog fixa det här färdigt i tid också. Hoppas jag...

I'm still alive!!

Jag var lite osäker på hur det skulle vara med den saken då Skrytmorsan och Rut-Knut-Tjut:s mamma tvingade mig att äta sushi igår... Med lite vin så gick det hela faktiskt ner. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte riktigt vad jag tyckte om det. Det var som mest bara konstigt... Och det var inte det enda som var konstigt... Skrytmorsan har en prydnadssak som jag kommer att asgarva åt varje gång jag ser hädanefter. Den kommer att få mig att göra mycket skumma associationer...

Just nu

Live update;

Hemmet styrs just nu av 7 härliga 5-6 åringar. Efter presentöppningen så var fikat avklarat på ett kick, och när ett ballongkrig höll på att gå överstyr, blev det lite film-tittande i stället. Nu ska jag bjuda dem på glass och sen förbereda fiskdammen.

litenskrutt

Handlar om mitt liv som mamma till 4 barn, varav den yngste har Alagilles syndrom, om glädje och sorg och allt annat som ryms i livet.

RSS 2.0