Stora tjejer klarar sig själva

Igår kväll var inte riktigt Skruttan med på att det var dags att gå och lägga sig. Hon tyckte att vi försökte lägga henne alldeles för tidigt. Såna fånerier som att vi hade ställt om klockan och att det därför kändes som om hon la sig för tidigt, ville hon inte lyssna på.

Som den pedagogiska mamma jag är, så försökte jag ha tålamod med att hon inte fattade detta med tidsomställningen. Så jag sjöng, läste saga och lyssnade på musik tillsammans med henne. Allt enligt Skruttans önskemål. Sen tyckte jag att det var dags att sova. Det tyckte inte Skruttan.

Efter över 1 timme var jag lite less, så istället för att sitta inne hos henne så gick jag ut i hallen och satte mig vid datorn. Skruttan protesterade först högljutt, men sen blev det tyst. "Vad bra!", tänkte jag. Så hörde jag ett litet tassande. Jag vände mig om och fick se Skruttan komma ut i från sitt rum. Så tittade hon på mig och sa "Så!" också suckade hon nöjt. Hon tyckte nog att hon hade löst situationen på ett bra sätt själv.

Jag kan meddela att hon tyckte jag var riktigt elak när jag inte gick med på att det var en bra lösning och därför bar tillbaka henne till sängen.
#1 - - Mormormamman:

Har hela tiden känts som att detta blir ett barn som löser problemen själv. Hon tar tag i saker som behöver göras och tvekar inte om det blir lite motstånd. :-) Fnissar fortfarande åt när hon med korta, raska steg lämnade köket för ett till synes viktigt ärende och på väg ut vänder sig om mot mig och med en allvarsam min säger : kommej snjat.

#2 - - Jessica:

Klart hon klarar sig själv. Våra 3or gör det tror jag, eller de tror de gör det iaf.