Ingen återvändo

Nu har jag gjort det. Nervöst var det. Fast jag antar att det är inget mot vad det kommer att bli när det är dags. Kändes inte som att det var någon idé att vänta nu när min licens var klar. Nu känns det i allafall som att det inte finns någon återvändo. Jag kan ju inte betala 525:- och sen backa ur! Hoppas jag slipper vara mer sjuk nu då, så jag hinner träna. Vad det är jag har gjort? Jag har skickat in anmälan till Masters VM i simning som går i Göteborg i början på augusti. 50 och 100 bröstsim kommer jag att simma. Jag har egentligen klarat tiden för 200 bröstsim också, och det är på gränsen med 50 fjäril. Men jag kände att det är så länge sedan jag tävlade på riktigt att jag nog gör klokast i att bara koncentrera mig på mina två starkaste grenar.

Fascinerad

Skruttan är 1 år och 10 månader. Hon leker rolllekar, går i trappen som ett stort barn, vet vad en Bakugan är, kan namnen på de flesta figurerna som Ben 10 kan bli, har full koll på vem Anakin är, och leker väldigt gärna "Sta Ors" eller kurragömma med sina syskon. Hon kan alla färger (fast hon blandar ibland ihop röd och grön), hon räknar saker och kan berätta vad hon gjort på dagis. Hon kan det mesta "selv" och tror att hon är betydligt äldre än hon faktiskt är. Hon kan sjunga "Lille katt", "Blinka lilla stjärna", "I ett hus vid skogens slut" och några sånger till, med de flesta orden med i sången. Hon ger andra beröm när hon tycker att de gjort bra grejer.

Jag måste erkänna att jag är både imponerad och fascinerad över min lilla solstråle.

Glass, mys och konstiga lekar

Skruttan har kört sin egen diet idag. Den har bestått av glass och glass. Och, inte helt oväntat, mera glass.

När man har feber kan man faktiskt få välja vad man vill äta.

Så jag har också valt det jag ville idag. -> Kaffe och glass. Och glass.

Tack vare febern så har Skruttan varit på extra mycket goshumör.

Mellan F fick träna sig i att fotografera.

Plötsligt lät det väldigt skumt i en del av soffan. Det fnissades och lät och tillslut nådde en icke så angenäm odör min näsa.

Fjärtartävling fångad på bild. Och till Skruttans pappa - jag deltog inte!

litenskrutt

Handlar om mitt liv som mamma till 4 barn, varav den yngste har Alagilles syndrom, om glädje och sorg och allt annat som ryms i livet.

RSS 2.0