Barnkalas, blå tå och loppis

Igår hade vi barnkalas för dottern som fyller 6 år i morgon. (Min stora lilla tjej!!!). 14 barn blev det så ljudvolymen var i perioder nästan lite väl hög. Tur att vi inte var hemma utan hade lånat föreningens lokal. Det var skönt att slippa städa leksaker när det hela var över. :-) Det var en hög smutsiga (vissa hade provat att leka med gatukritor i vatten, och för den som undrar kan jag meddela att det blir väääldigt kladdigt) men glada barn som blev hämtade efteråt. Våra barn var jättetrötta och fnissade sig genom ett bad på kvällen. Bästa presenten blev nog en röd/vit glansig handväska med en jordgubbe på. Det var i allafall den som hon bar runt på resten av kvällen, och hävdade att hon äääälskade. :-)

Min käre make blir lätt stressad ibland... Så när vi skulle förbereda för kalaset så höll han på att springa runt som en virrig höna och tyckte att det var massor att göra (fast det inte var det...). Det var inte förrän han lyckades riva ner en blomkruka, som han då försökte rädda med foten och därmed fick på stortån, som han lugnade ner sig. Då hade han liksom inget val, eftersom han knappt kunde gå på foten. Hans nagel varierar nu i blå-lila-grönt. Snyggt! ;-) Nu är funderingarna mest när han kommer att tappa nageln. Barnen är väldigt spända på att få se hur en tå utan nagel ser ut. Jag passar nog på det...

Idag har mamma och jag stått på loppis. (Och Skruttan var med också) Som vanligt så är det jag som bokar och hon är bara med som sällskap. Hon hjälper mig att bära dit grejer och jag tar hela förtjänsten. Rättvist, va! :-) Iallafall så blev det en rätt bra förtjänst den här gången. Nu kanske vi kan gå och köpa det där skrivbordet vi lovat dottern. :-)

Ikväll ska vi äta smörstekta kantareller. *dreglar lite på tangentbordet vid tanken* Åh, kan det inte bli kväll snart!!!

Dagens citat :D

Jag kan bara inte låta bli att sno ett citat från min kära kusin S:s äldste son, 4½ år gammal. Förklaringen till varför det heter späckhuggare. "Jo, det är för att de hugger, också är de så spexiga!" Solklart!! :D

Dottern har förresten kommit fram till att jag är dum i huvudet... Hon frågar om något också förstår jag inte vad hon menar, eftersom det hon frågar om ofta är pga något hon funderat eller tänkt på, och jag alltså inte har fått veta sammanhanget. "Men mamma, det är ju lätt som en plätt ju!!", säger hon då och tittar förnärmat på mig. Kanske för henne som tänker det, men inte för mig som, även om jag ibland skulle önska att jag var det, inte är någon tankeläsare. :-)

Dammsugning är helfestligt!

Iallafall om man ska tro min son. Städdagen var eg igår, men vi hade så mycket annat för oss att vi inte hann, så nu idag är det då meningen att vi ska ta tag i det. Jag är dock inte lika entusiastisk som sonen... Han har nu tjatat en bra stund efter att få ta fram dammsugaren. Han har tom försökt tala om för lillasyster att hon ska äta fort (jag ammar framför datorn nu) så att han kan få börja. Han försökte även låta väldigt myndig när han talade om för mig att han minsann inte behöver någon hjälp, utan han kan dammsuga hela huset själv. Fatta hur svårt jag hade att försöka hålla mig för skratt! :-) Fotot är från ett annat tillfälle när han städade.



Var han fått sin städgen ifrån, sonen, det fattar jag inte. Det är inte från mig i allafall...

Apropå städning så kom jag att tänka på en gång förra sommaren, när jag hade tagit in rabarber och gett hattarna till barnen. Eftersom de spritt dem över hela gräsmattan bad jag dem städa ihop medan jag lagade mat. Plötsligt hörde jag något i farstun...



*hehe* Klart "hattarna" skulle vara i mösskorgen!

NU ska jag städa!

litenskrutt

Handlar om mitt liv som mamma till 4 barn, varav den yngste har Alagilles syndrom, om glädje och sorg och allt annat som ryms i livet.

RSS 2.0